lördag 31 januari 2009
fredag 30 januari 2009
Ibland skäms jag över att vara svensk.
En syriansk kvinna som varit i Sverige i 14 år fick skarp kritik av sköterskan för att hon kunde svenska. Sonen var tvugen att försvara henne genom att säga att hon inte heller kunde speciellt mycket syrianska heller för hon haft en hjärnblödning.
Rasistiska sånger har sjungits i koriodorerna när en arabsik man har legat i ett rum intill och patienten har hört denna sång. Kommentarer som att "de behöver inte vara rädda för döden, de har ju sin religion", har kläckts och "tyskarna viste va de gjorde, sätt in de i vagnar och stäng dörren. " Patienter som har kommit in i svår smärta, där monitorerna har visat detta, har fått vänta med smärtstillande, trots att de har skrikit. Detta på grund av att "de har inte så ont, de måste skrika för sin kultur." Folk som har kommit in med hjärtinfarkt har möts av attityden "Gud vad jobbigt, inte en till."
Detta är bara några av exemplena som tas upp.
Jag mår illa, skäms, tycker det är avskyvärd. Människor som ligger på sjukhus är ofta i traumatiska situationer. Hur fan kan man göra sådana kommentarer och bete sig så här? Jag kan inte förstå att människor som ska vilja hjälpa människor kan behandla människor på detta vis och göra deras smärta ännu värre. Dessa männsikor skulle passa bättre att arbeta i ett koncentrationsläger. Inte fan har de att göra på ett sjukhus i alla fall!
Ibland skäms jag för att vara svensk.
This is the year...
- 29 februari ett kortare Stockholmsbesök (åka dit, gå på teater, sova, åka hem). Tyvärr minimal/ingen tid att träffa folk.
- Över Valborg åker jag antagligen till Piteå. Jag kräver att få se renare! Ge mig renar och samer! Okej? Bra. Tack! (Enkelresa: 350 kr. Billigt!)
- 5 juni, Springsteen på stadion.
- En helt fantastisk underbar sommar (väldigt oplanerad än så länge, men jobb blir det.)
- November (om allt går som det ska): Sydafrika.
För övrigt är det informationsträff om Sydafrika den 5 februari. Nu börjar tåget rulla. Jag hoppas verkligen att det rullar åt det håll jag vill.
Springsteens nya
Just ny lyssnar jag på Springsteens nya album via Spotify. Måste ju ladda inför spelningen...
måndag 26 januari 2009
Springsteen 5 juni, Here I come!
Vad menar jag med det? Det har varit väldigt lurigt att köpa biljetter denna gång! Kö systemet var ett uselt system, man kom inte in. Visst, det dröjde lite längre för biljetterna att ta slut, men vad spelar det för roll när det inte fungerar?
Jag lyckades betala biljetterna (internetbank) och bad att få de hemskickade. ha ren bokningsbekräftelse på både mailen och utskriven. Pengarna är dragna så jag tycker att jag borde få biljetterna. Annars blir jag riktigt lack. Ropar dock inte hej förrän jag har de här hemma i min trygga vrå!
Tidningsartikel
Skit system
Skit system! Med ticnet hade jag haft biljetter!
Biljetter
Vi gör ett nytt försök då.
Att göra
Följande saker gäller:
- Köpa WOW paket
- Försöka få tag på biljetter till Springsteen
- Plugga
torsdag 22 januari 2009
Matte-problem
Det kommer bli ett långt, jobbigt halvår.
Till råga på allt har jag ont-i-bröstet hosta (influensa på g?), får äta mat från frysen och är ensam hemma. Det är i alla fall lite synd om mig.
onsdag 21 januari 2009
Mitt hjärta stannar av ett slag.
Spotify
Förste jag slog på; Markus Krunegård. Har varit sugen på det hela dagen. Vad ska jag ta sen? VAD? En hel värld finns framför mig!
Springsteen
Vi är alltså jag och min mamma. Nu ska jag göra ett nytt försök på måndag; smiter i från min föreläsning en stund för att beställa biljetterna, och denna gång ska jag ta med mig både dosa och kort. Så får vi be till alla hörbara gudar att det nu är min tur att se Springsteen med band. Tror inte det kommer så många fler tillfällen och jag har liksom lovat mig själv att det ska bli av. Hoppas, hoppas!
tisdag 20 januari 2009
Blod, svett och tårar
Annars började jag med kursen "Kreativ Matematik" i måndags. En kurs som verkligen verkar innebära 40 timmars jobb per vecka, i högt tempo. Kan ge exempel till nästa vecka: grupparbete, tre halvdagar, en heldag, sju kapitel att läsa + lösa sidor, två texter ur kompendium och en rapport. Plus att jag ska räkna några tal. Kursen innebär tre tentor och inlämningsuppgifter. Jag suger på matte kan jag även tala om.
Blod, svett och tårar med andra ord, men jag kommer klara det. Det vet jag. Dock kanske det blir dåligt med tid för bloggande men jag hoppas verkligen inte den dör ut helt. Och speciellt ska jag verkligen försöka hinna läsa era bloggar. Jag lovar det.
Nu; lite mer dator och sedan plugga. Fint.
onsdag 14 januari 2009
Återkommer på söndag eller måndag
Puss på er!
tisdag 13 januari 2009
Då var min oskuld tagen
måndag 12 januari 2009
söndag 11 januari 2009
Vi måste kunna kritisera Israel utan att vara antisemiter.
Jag kan säga så här: jag har ingenting emot judar. Absolut inte, det är inte judarnas fel att detta händer. Det är staten Israel jag tycker kränker mänskliga rättigheter och occkuperar en annan stad. Sedan att de är judar är en helt annan sak, men det är inte därför jag kritiserar dem. Jag ahr absolut inget emot judar, varken i Sverige eller i Israel! Däremot tycker jag det är lite fult av Israel att börja säga att antisemitismen bre ut sig över Europa när det handlar om kritik mot en väpnad konflikt. De måste kunna ta denna kritik utan att se de som att man har något emot de som judar, annars målar de själva in sig ett hörn. Ett hörn jag inte tror de trivs i.
Tidningsartiklar: Stundtals späng stämning på demonstration (dn.se)
lördag 10 januari 2009
fredag 9 januari 2009
Varm som ett element.
torsdag 8 januari 2009
Betyder det att jag är gammel moster?
Jag sökte och fann... ???
onsdag 7 januari 2009
Jag är nya Ian Thorp
I-poden väljer lite dåliga låtar, något jag inte alls var sugen på, men eftersom den låg i byxfickan under den tjocka jackan fick det va fel låt. Jag kliver in i badhuset, glajorna immar så klart igen men jag lyckas uppfatta att de har höjt priset på halvårskortet från 395 kr till 425. Skandal i finanskrisen spår! Skandal. Till råga på allt har jag bara 420 kronor på mig och får alltså betala 40 kronor för en engångsbiljett. Surt, eftersom jag ändå ska köpa det där kortet.
Anledningen till att jag väljer att gå och simma på morgonen är för att det brukar vara relativit lite folk, men icke idag! Hela jävla staden var där och stadens alla ungar. Jag tycker genrellet sätt om barn (måste göra - ska bli lärare) men inte i badhus. De har extremt gälla och ljusa röster fortplantar sig på ett mycket obehagligt sätt i badhus. Fast värst va ändå ungdomarna! De höll på dyka och plaska så det kom svallvågor som jag fick i munnen och mycket möjligt kunde ha druknat utav. Kul, jag vill faktiskt inte bli livräddad på badhus. Det finns något ytterst förnedrande över det.
Men jag simmar på och tar det som den kvinna jag ändå är. Tills jag inser att PRO har bestämt sig för att simhallen är det bästa stället att ha sina tjatter-träffar på. Prat, prat, prat vilket innebär att man måste simma två bredvid varanda i en hastighet av 1 km i timmen. Jag menar, här kommer ju racersimmaren Miss M. Jag är för fan nya Ian Thorp så FLYTTA på er jag måste fram. Fattar ni inte? Någonting började i alla fall gå upp för de när mina super ben sparkade tre kubikmeter vatten över de på en sekund.
Tillslut tror jag tanterna tröttnade, eller druknade, välj själva för sedan fick jag plats att simma som den fisk jag är. Underbart! Allt slutade med att jag åt ett äpple i bastun. Nyttigt va?
Tenta-ångest
Alldeles snart ska jag gå och simma. Skönt.
tisdag 6 januari 2009
Dexter, me love!
Vad gör då denna serie så bra? Spänning, så klart. Att Dexter jobbar som krimalare med expert på blod gör ju att det alltid finns ett fall som ska utredas, men det är egentligen sekundärt. För det är Dexter som är det som drar. Denna faschinerade pyskopat som man bara vill veta mer av: seriemördaren som lärt sig döda de "onda" och jobbar samtidigt hos polisen. Mannen som säger sin inte ha känslor, men ändå, så uppnebart, känner för sin lilla familj. Sedan att vi faktistkt får gå in i huvudet på en seriemördare är intressant! Tillråga på allt har seiren lyckats med bedriften att få inte lite humor, en väldigt torr humor som jag finner roande. Den är, mitt i alltihopa, rolig. Samt poetisk, när Dexter håller sina långa monologer låter det ofta som lyrik, vilket gör att dessa monologer blir levande och spännande.
Sedan finns det likheter mellan Dr House och Dexter, House är ju, som ni kanske vet, en serie jag uppskattar. Denna paradox med läkaren som inte bryr sig om sina patienter utan vill ha svaret på gåtan finns även hos Dexter; kriminalaren som inte känner för offren utan beundrar det perfekta mordet. Hanegentligen inte är intresserad av samhällts dom utan vill ta lagen i egna händer. Att göra Dexter till en kriminalare är genialiskt, det ger serien ytterligare en nerv.
söndag 4 januari 2009
När Palestinerna inte kan försvara sig, får vi göra det åt dem!
Markoffensiven mot Gaza-remsan har inledds. Jag blir ledsen, arg och förbannad. På Israel och på världen. Återigen: det är en svår löst konflikt som både Israel och Palestina har sin beskärda del i. Fast just nu kan vi inte bry oss om ursprunget till konflikten, just nu finns det bara en enda sak som vi måste prata om.
Hur vi ska få Israel att avsluta en attack som hårdast av allt drappar oskyldiga civila. Enligt uppgifter ska Israel ha varnat Palestinerna för att inte vara i närheten av platser som är förknippade med Hamas. Frågan är hur lätt det är när Gaza-resman är stort som en tredjeldel av Öland, finns inte mycket plats att hålla sig på, med andra ord.
Jag tror att de enda som kan få stop på denna konflikt är USA. Israel respekterar de och lyssnar på (några dagar till) Bush och c.o. Att USA inte ens kan gå med på ett uttalande om att civilia måste skonas, för att Hamas är terrorstämplade och Israel har rätt att försvara sig är absurt. Jag hoppas verkligen ett kritiskt uttalande kommer från USA snart, annars vet jag vad många kommer hoppas på att Barack Obamas första tal om 16 dagar ska innehålla.
Israel har verkligen rätten att försvara sitt folk och sitt land. På samma vis har Palestina rätten att försvara sig, frågan är bara hur detta ska ske. Jag kan förstå logiken med självmordsbombare när det inte finns mat, mediciner eller rent vatten. Jag försvarar det inte, men jag kan förstå. Det är dags att Väst sätter ner foten och säger som det är: Det är dags att sluta sätta Palestinerna i Ghetton utan mat, medicin och rent vatten. För när inte Palestinerna kan försvara sig måste vi som kan försvara en nations, och ett folks, rätt till mänskliga rättigheter göra det.
Tidningsartiklar: Israeliska trupper har gått in i Gazaremsan (dn.se)
Bildkälla
Duktiga jag!
Idag har jag varit äckligt vuxen. Jag har lagat kålpudding, vilket är en bedrigt då det tar två (2!!) timmar att laga, men det är sjukt gott sen. Bortsett från detta har jag även varit på en promenad och städat frys och kylskåp. Denna gång var det inga luddiga levande varelser som anföll mig och de sista frysvarorna står nu på balkongen så att frysen blir kall och fin igen.
Aaa... ibland mår man bra av sådana där duktighetssaker. Väldigt bra.
Nyårsfrågor
Nyårsfrågor
- Gjorde du något 2008 som du aldrig gjort förut?
Åkte till Rom - Höll du några av dina nyårslöften?
Minns inte om jag hade några... - Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2008?
Några kursare blev det, men inga vänner. - Dog någon som stod dig riktigt nära?
Nej, som tur var. - Vilka länder besökte du?
Italien och Danmark. - Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
Pengar, alltid pengar. - Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
Hum... 2:a januari kanske, men inte säker på det. - Vad var din största framgång 2008?
Att jag i perioder inte rökte alls. - Största misstaget?
Att jag inte tog hand om min vikt bättre. - Har du varit sjuk eller skadat dig?
Ont i foten, förkylning och någon slags magsjuka. - Bästa köpet?
Inte köpt så mycket detta år, typ kläder... - Vad spenderade du mest pengar på?
Hyra, mat, vanliga saker. - Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mina vänner. - Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?
Colbie Caillat - "Bubbly" - Var du gladare eller ledsnare 2008 jämfört med tidigare år?
Gladare, tror jag. I slutet av året i alla fall. - Vad önskar du att du gjort mer?
Cyklat, träffat mina vänner. - Vad önskar du att du gjort mindre?
Slösat pengar och ätit mindre sötsaker. - Hur tillbringade du julen?
Hemma hos mamma och pappa med Herr T. - Blev du kär under 2008?
Men, jag är ju redan det! - Favorittidning?
Hum... vet inte. SVD? - Favoritprogram på TV?
Inte serie, utan program. På spåret. - Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Jag hatar väldigt, väldigt få människor. - Bästa boken du läste 2008?
Stige Larsson böckerna. - Största musikaliska upptäckten?
Glasvegas - Något du önskade dig och fick?
En jacka. - Något du önskade dig men inte fick?
Nintendo Wii - Årets bästa film?
Juno, såg mycket film 2008 men den kom upp just nu. - Vad gjorde du på din födelsedag 2008?
Herr T:s mamma, pappa och syster kom på besökt och vi åt glastårta. - Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Gjort mitt år bättre? Vad svårt... Kanske lite mer pengar. - Vad fick dig att må bra?
Vännerna och Herr T.
lördag 3 januari 2009
Så illa kan det inte vara
Så inser jag att jag inte fått en kommentar på... länge. Då funderar jag så klart på om ni har övergivit mig eller om det är så att mina kommentarer inte syns för att jag är automatiskt inloggad. Jag kan aldrig tro att ni har övergivit mig. Ni kan väl inte göra det för att jag tar några dagar ledigt? Så illa kan det inte vara. Därför måste det vara så att jag inte ser kommentarer. Det är tråkigt. Väldigt tråkigt.
Dags att ta tag i vikten
Har inlett med promenader med stavar, minst 30 minuter. Från och med måndag blir det på med stegräknare och har ett mål med 10 000 - 12 000 steg per dag. Då kan jag vara nöjd. Inte ska jag bara gå utan träna på riktigt också, två gånger i veckan simning 30 minuter. Kan inte mer på grund av kloralergi. Sedan blir det en gång i veckan att cykla 30 minuter. Fast detta kan jag först dra igång med när förkylningen har försvunnit, annars kan man dö har jag hört.30 situps, 30 armhävningar per dag.
Maten då? Dra ner på kolhydraterna, men inte utesluta de helt. Dra ner på det farliga sockret, men inte vara allt för rädd för fett. Försöka äta soppa en gång per dag och äta med jämna mellanrum, mellan fem och sex gånger per dag ( frukost, evt mellanmål om jag har skola, lunch, mellanmål, middag., kvällsmacka.)
Från och med måndag drar jag i gång. Kanske kommer jag rapportera om det här, men det är inte allt för troligt. Vill inte att detta ska bli en viktnedgångsblogg... På en måndag ska jag ha gått ner mellan 2-4 kilo. Har jag inte det får jag prova ett annat sätt, men vi börjar så här.
Lite vardag, tack!
Jag känner mig lite omotiverad med pluggandet, det går segt. Fast efter lång ledighet kanske det inte är så konstigt? Kommer nog igång ordentligt på måndag igen. Imorgon åker i alla fall julsakerna ner - då kan vardagen göra sig hemmastad igen.
Att gilla saker man ogillar
Ibland får jag känslan av att jag vill göra hurtiga saker. Att jag till och med tycker om att göra hurtiga saker. Som nu när alla pratar om isar och skirdskor. Jag får verkligen en stor lust att packa en matsäck, med tunnbrödrulle, varm choklad och en bulle, och åka ut och åka längdskirdskor. Timmar ute i den vackra solen! Underbart!
Och ibland när det är djup, djup snö känner jag för att ut och åka skidor. Ta mig fram i ett underbart tempo och njuta av kölden som biter i mina kinder och de blir rosiga! Detta kan hända. Det finns egentligen bara några få problem.
Jag hatar friluvslivet. Det är kallt, man blir svettig, skridskor gör ont i fötterna och man ramlar och slår sig. Oboyen har fått skin på sig och bullen smakar gammalt! Så tänker jag på detta lite och inser att jag inte tycker om att åka skidor och skridskor. Samt att jag är helt värdelös på det.
Varför intalar jag mig att de vore trevligt? Varför? Har ni några sådana här konstiga grejer som ni känner att ni gillar, men egentligen inte gillar?
Nu tror jag att det var helt konstigt med tecensnittet. Ursäkta för det!
Bildkälla
fredag 2 januari 2009
Israel- Palestina konflikten
Jag har för avsikt i detta inlägg att kommentera Israel-Palestina konflikten som på nytt har blåst upp. Ska inte säga att jag är speciellt insatt, men det är en konflikt som har fascinerat mig i många år. Jag menar - den har funnits från och till i 2000 år, det säger väl lite om hur svår löst situationen är?
Faktum är att jag tror det bara finns en väg att gå: dela Jerusalem och leva fredligt sida vid sida. Det andra alternativet, krig, leder ingen vart. Av enkla skäll: inget av länderna kan vinna, eller ska vinna. Palestinierna har inte resurserna eller rätten att försöka driva bort Israelerna. De är dags att de erkänner staten Israel, men att staten Israel ligger på de ursprungliga gränserna. Dock kan inte Israel bara inta Gaza-remsan och västbanken utan konsekvenser. Jag menar; palestinierna kommer finns där oavsett vad, och deras religion kommer göra det med. Så, om inte Israel hade tänkt ha ett folkmord på sina händer (och där hoppas jag att egen erfarenhet stoppar de från att göra det) så är en delning av Jerusalem den enda vettiga alternativet.
Nu är det bara frågan när det Israeliska och Palestinska ledarna kan komma fram till det. Hur många hundra år till kan konflikten hålla på? Hur många civila ska få dö?
Självklart vet jag hur svårt detta mål är! Jag är inte dum; men det är det som måste vara lösningen. Det är det västvärlden och arabvärlden måste enas om att jobba efter Kan de inte enas om att de ska vara målet, ja, då är Israel och Palestina dömda till ännu fler år av blodiga konflikter.
torsdag 1 januari 2009
Årskrönika 2008
Årskrönika 2008
Januari 2008 inleddes med det kanske bästa som har hänt detta år; resan till Rom. I denna underbara stad tillbringande vi 3 intensiva dagar. Vi han inte se allt men ändå en hel del: Colleseum, Vatikanstaten med S:t Peterskyrkan som huvudattraktion. Tyvärr han vi inte med Sixtinska kapellet han vi tyvärr inte med, men det gav oss en anledning att komma tillbaka. Vilket vi lovade genom att kasta en peng i Fontan di Trevi.
Januari 2008 kommer också bli känd för året med de många jämna födelsedagarna; min pappa fylldes 60, herr T 30 och min bror 25, alla inom 14 dagar. Detta firade vi genom att åka till Stockholm, äta god mat och se på ”Arn-Tempelriddaren” tillsammans. Vilket var en mycket trevlig och lyckad kväll.
Februari lunkade på med mest vardag, tvättning, cykling, promenader och skola. Vi har påbörjat den andra terminen av min inriktning, estetisk lärande och detta är ett år som lär mig väldigt mycket. Jag utvecklas och upptäcker nya sidor hos mig själv. Mitt mål, att bli utexaminerad lärare kommer allt närmare. I skrivande stund har jag ungefär ett år och 14 dagar kvar på mint utbildningen, en tid jag vet kommer gå väldigt fort.
Mars inleds med att jag ser Kent för åttonde gången (om jag räknar rätt). Självklart är Kent alltid lysande, men jag kan erkänna att jag har sett bättre konserter med dem. Fast att gå på livespelningar är alltid trevligt, så detta var ett fint avbrott i vinterns dysterhet. Fyra dagar efter Kent-spelningen bär det av till ett snötäck Mattila. Det fanns inte snö här, men några mil norrut var det flera meter djup snö! Så mycket snö har jag inte sett på flera år och det var en befriande känsla att kunna lämna den bakom sig, utan att den töade bort! Mina kursare valde att åka skidor, men jag och några till byggde en snöhinderbana åt våra kamrater som var ute i skidspåret. Två trevliga och snörika dagar!
Påsken ligger tidigt i år och i slutet av mars åker jag och Herr T beger oss ut till mina föräldrar. Nu har våren börjat göra sig påmind där ute och det blir fina dagar, med kanske lite för mycket godis. Fast det är väl så det ska vara vid påsk?
Helgen efter åker jag och Herr T på kryssning. Som vanligt äter man lite för mycket och gör av med lite för mycket pengar. Resan blir dock trevlig och vi får med oss fina minnen hem.
April inleds som alltid med att vi firar tre år, även om det denna gång blev ett förskjutet firande till den femte eftersom det inte passar sig att fira mitt i veckan. Som vanligt äter vi en väldigt god middag som består av tre rätter. Sällskapet, är så klart, även det helt fantastiskt.
I april ger jag mig även ut på min senaste VFU-period, som höll på i fem veckor. Som vanligt lär jag mig en hel del och jag inser allt mer att det är i skolan jag hör hemma. Tankarna på att även pröva att ha VFU hos de äldre barnen (åk 4-5) växer sig allt starkare efter att jag tillsammans med några kursare har gjort ett tema-arbete i en femma, något jag trivdes väldigt bra med.
Maj bjuder på ett mycket trevligt besök i Motala. Det är två saker som förvånar med detta besök: det kommer relativt oplanerat och det visar sig att Motala är en väldigt vacker stad. Det är varma dagar men det blir inget bad; inte riktigt så varm i vattnet än.
Juni kommer med stormsteg. Jag inleder juni med att göra ett sista uppträdande med min kurs, sedan är vårterminen 08 slut! Min bror kommer på besök och vi promenerar, äter gott och har det trevligt under en helg.
En vecka senare, den 15 juni, beger jag mig ut till ön för att sommararbeta. Även midsommarafton firas där ute, på klassiskt maner. Kvällen är bara s¨å trevlig som den kan vara ute i Stockholms skärgård.
Juli påbörjas och jag jobbar fortfarande ute på ön. I början av månaden får jag ett oroande samtal; Herr T har brutit sin hand. Han får gå med bandage i några veckor och lär förhoppningsvis en liten läxa i alla fall. I mitten av juli har jag arbetat klart för detta år och inleder min sommarledighet med att bara vara hemma. I slutet av juli så besöker vi min bror. Det är varmt och jag badar i en liten sjö. Vi hinner även besöka Ullared och en utställning som bygger på Bob Dylans låt ”Hard Rain” och hur den kan kopplas till naturkatastrofer idag,
Augusti börjar med att vi ger oss av till Putte i Parken och kollar på bland annat Eldkvarn, Petter och Håkan Hellström. Det är en varm dag med mycket getingar och när Håkan spelar är det en fantastisk kväll med mycket, mycket kärlek.
Efter Putte i Parken beger vi oss av till Danmark. Hela resan inleds med att jag blir bestulen på min plånbok, något som lägger ganska stor sorti på stämningen. Vi försöker ändå göra det bästa av situationen och besöker Kristiania, Tivoli och åker en kanaltur. Ölen är billig men Köpenhamn kommer nog alltid vara förknippad med att jag blev av med min plånbok. I augusti påbörjas även mitt nya läsår och jag konstaterar att jag har 1,5 år kvar av skolan. Det kommer bli ett halvår med mycket böcker och nya bekantskaper, vilket alltid är berikande.
September kommer snabbare än vad jag kan förstå. Månaden inleds med att min mamma och pappa kommer på besök, vilket alltid är trevligt. Nu har jag även påbörjat mitt bloggande ordentligt, vilket jag tycker är värt att nämna eftersom 2008 har varit det år då bloggen har fått en allt större betydelse för mig. Under september håller jag även på att tjafsa med doktorer om att jag har en ond fot. Några månader senare har jag fortfarande ont i den och lika lite svar på varför det gör ont som jag hade innan. I slutet av september åker jag även till Stockholm och tillbringar några fina dagar i glada vänners lag. Vi äter god mat, umgås och har det trevligt.
Oktober kommer och går och det händer inte vidare mycket förutom att löven skiftar färg och faller till marken. I skolan börjar vi prata om examensarbetet och tankarna kring det blir allt mer tydliga. Jag bestämmer mig för att chansa och göra ett försök att komma med till Sydafrika under 2009. Kanske är det så att i nästa årskrönika kommer det vara det största som har hänt.
November inleds med ett historiskt val i Usa som påverkar oss alla. Jag är mentalt engagerad och blir väldigt lycklig när Barack Obama vinner, annat kan jag inte säga. I november blir jag även ett år äldre och går in på mitt 23:e levnadsår. Lite åldersångest börjar allt dyka upp... Mamma kommer på besök och vi åker till Ullared tillsammans. Ett mycket trevligt, men dyrt, besök.
December och finanskrisen blir allt mer påtaglig. Herr T:s jobb är hotat, vi får svar på om han har jobbet kvar när han kommer tillbaka efter julledigheten. I krisens tecken blir julfesten inställd, men vi slår till med en trerättersmiddag i stället. Den 22:a bär det av ut till ön för att fira jul. Det är första gången jag och Herr T firar tillsammans, vilket är en annorlunda, men mycket trevligt upplevelse. Vi kommer hem och packar om väskan, sedan beger vi oss hem till Herr T:s föräldrar och firar ”lill-jul” där och dagen efter åker vi ut på en mycket trevlig kryssning. Efter allt detta känns det helt rätt att vara hemma på nyårsafton så det blir en lugn kväll med god mat, promenad och Dexter avsnitt.
Bästa resan: Rom
Bästa maten: Den fantastiskt goda Pasta Cabonaran på restaurangen som låg vid vårat hotell i Rom.
Årets beroende: Bloggen
Årets konsert: Håkan Hellström, Putte i parken
Årets mys: Vin på klipporna
Bästa nyheten: Barack Obama vinner valet.
Sämsta nyheten: Finanskrisen
Årets serie: Greys Anatomy
Årets suck: Den svenska sjukvården
Årets ”kommer jag fixa detta”: Övningskörningen
Årets ”skyll dig själv”: Herr T:s brutna hand
Inlägg
