fredag 30 januari 2009

Ibland skäms jag över att vara svensk.

Jag är djupt upprörd. Igår på Debatt så pratade de om att djup rasism på Södertälje sjukhus intensivvårdsavdelning. Vid vissa tillfällen har den liknat Ku-Klux-Klan möten i fikarummet. De berättar om hur de har liknat familjer till skadade invandrare har vid måsar som skiter ner och skränar.

En syriansk kvinna som varit i Sverige i 14 år fick skarp kritik av sköterskan för att hon kunde svenska. Sonen var tvugen att försvara henne genom att säga att hon inte heller kunde speciellt mycket syrianska heller för hon haft en hjärnblödning.

Rasistiska sånger har sjungits i koriodorerna när en arabsik man har legat i ett rum intill och patienten har hört denna sång. Kommentarer som att "de behöver inte vara rädda för döden, de har ju sin religion", har kläckts och "tyskarna viste va de gjorde, sätt in de i vagnar och stäng dörren. " Patienter som har kommit in i svår smärta, där monitorerna har visat detta, har fått vänta med smärtstillande, trots att de har skrikit. Detta på grund av att "de har inte så ont, de måste skrika för sin kultur." Folk som har kommit in med hjärtinfarkt har möts av attityden "Gud vad jobbigt, inte en till."

Detta är bara några av exemplena som tas upp.

Jag mår illa, skäms, tycker det är avskyvärd. Människor som ligger på sjukhus är ofta i traumatiska situationer. Hur fan kan man göra sådana kommentarer och bete sig så här? Jag kan inte förstå att människor som ska vilja hjälpa människor kan behandla människor på detta vis och göra deras smärta ännu värre. Dessa männsikor skulle passa bättre att arbeta i ett koncentrationsläger. Inte fan har de att göra på ett sjukhus i alla fall!

Ibland skäms jag för att vara svensk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar