Jag tycker det är självklart under normala omständigheter att resa sig för äldre. En gång i tiden fick jag nämligen frågan ställd till mig, när jag sa att det inte var självklart för jag kunde vara trött "tror du inte de är tröttare?" och troligvist är det de. Så, om det inte är så att jag är inklämd bredvid någon längsbak i bussen så reser jag mig upp.
Men då tycker jag fan att de äldre har ett ansvar också; att tacka ja till platsen. Det har hänt att jag har fått tjata mig till att de ska sitta. Jag menar, jag kan ju inte sätta mig igen, då ser jag lagom dum ut. Samma sak såg jag hända idag; en herre med käpp kommer fram till bänkarna (jag stod redan) vid buisstation och en kille reser sig upp. Så tar han inte platsen utan börja argrumentera!
Så mitt tips till oldis är följande; vill ni ha artiga yngre människor som reser sig upp för äldre. Ja, då får ni fan ta och sätta er när ni får erbjudande. Annars känns det inte riktigt lönt..
Inlägg
jag brukar göra mig beredd på att resa mig och fråga om gamlingen/den gravida vill sitta :) ibland.
SvaraRaderaLillavild: Mmm, man gör ju det. men fan vad sur man blir om de tackar nej...
SvaraRaderaett svårt ämne...För mig är det självklart att äldre ska sitta, men var går gränsen för äldre? och idag när jag va och träna så stod det en vithårig, rynkig gubbe framför mig och han va lätt mycket mer vältränad än vad jag var. Så vem av oss har mest rätt till platsen? Jag som otränad "yngling" med en knäskada som gör ont när jag står upp i buss pga av allt svängande, eller en vältränad 75-åring som kan springa på löpband i 60 minuter?
SvaraRaderaMalin: Nej, det är klart. Verkar de pigga kan de gått stå... Så är det ju.
SvaraRadera